đŸ›ïž Ode Crustae Peponis

đŸ›ïž Ode Crustae Peponis

Crusta Peponis, parva quidem, sed mente superba, dulcis in obscuro hiemis fulges quasi flamma. Te celebrant aurae, te Cynthia nocte serena, te venerantur aves, te mensa domestica laudat. In te sunt vires veterum, sapientia terrĂŠ, cinnamomi spirans anima, vis dura zingiberis. Cum frangeris, sonitus tenuis quasi tibia surgit; cum gustaris, recludis iter per tempora prisca. O rotunda dea, pacis nuntia, flamma benigna, esto perenne decus mensarum, gloria mensae.

🇾đŸ‡Ș Svensk översĂ€ttning

Pepparkaka, liten till formen men hög i sin ande, du lyser i vinterns mörker som en stilla lÄga. Vindarna prisar dig, mÄnen hyllar dig i klar natt, fÄglarna vördar dig, och hemmets bord sjunger ditt lov. I dig bor de gamlas kraft och jordens visdom, kanelens andedrÀkt och ingefÀrans okuvliga styrka. NÀr du bryts, stiger en ton som av en tunn flöjt; nÀr du smakas, öppnar du vÀgen till minnets riken. O runda gudinna, fredens budbÀrerska, milda lÄga, mÄ du för evigt vara bordens prydnad och dess Àra.